Igårkväll tillbringade jag tid till att grundmåla färdigt bräder som jag ska ha i kökstaket. Helt otroligt att de är grundade och jag har på känn att de kommer sitta på plats i taket inte allt för långt in i framtiden. Känns konstigt att tänka så. Har liksom tidigare behövt tänka precis tvärtom. Tänk inte på när de kommer upp utan bara tänka på skönt nu är de målade. Besvikelsen blev större förr när väntan blev för lång. Och visst kan man inte alltid skylla på någon annan än sig själv men ibland är det faktiskt så. Det finns ju så kallade plus och så kallade minus människor.
Tankarna på ett vitt kökstak har varit undantryckta länge.
När jag blev själv med huset efter att ha haft en pågående renovering i ca 4 år så var steget lååångt till att få klart elen som är den största anledningen till att det inte suttit på plats. I vilken ända skulle lilla jag kunna börja med? Slutade iallafall med att jag i vintras efter 6 års renovering bestämde mig att kontakta elektrikern. Kosta vad kostar för nu skulle det bli av.
Då dyker han upp... min drömprins.
Vips så hade vi tillsammans listat ut både hur elen var dragen och hur den skulle dras på nytt. Nu står vi där med allt inkopplat. Lampor är på plats. Bara taket som saknas.. visst gör vi detta i rätt ordning ;)
Tankarna på livet går upp och ner ... just nu upp! Barnen är så nöjda med livet hos mig så de verkar vara odrägligt mammiga när de inte är på plats.
Får tom njuta av dom extra mycket fram till jul! :)
DET är LYCKA!
måndag 1 november 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
